Onsdag 16 maj

Britt kom ju hem från lassa den 10:de och sedan har det succesivt blivit allt oroande med henne.
På lassa kunde man inte göra annat än få igång vätskeavrinningen, då man uppnått förbättring och med därav följande viktminskning på åtta kilo blev det hemgång för fortsatt behandling via AHS. Problemet som sedan uppstod berodde på deras annorlunda metod.Lika medicinering dock.
Britts vätskeavrinning blev allt mindre för att nästan avstanna. I måndags blev Britt sängliggande,kraftlös,trött och med värkande kropp samt virrigt prat. AHS tog prover som visade stor nedsättning av hennes njurfunktion. Läkaren var hit och redogjorde för tänkta åtgärder och med respekt för Britts önskemål att få vara hemma oavsett konsekvenser.Stor oro inom familjen för att vi skulle förlora henne. Men i går övergick AHS till lassas metod vilket genast visade sej positivt. Nu flödar hon bra,och har i eftermiddag kunnat börja äta samt har hon fått igång magen. Ser allt mer positivt ut!
Carina ligger nu över här andra natten, hon och Elisabeth gör ett fenomenalt jobb hela dagarna här.
Jag kunde göra körens sista konsert för säsongen på Ersboda FH i dag, och därmed går kören till sommaruppehåll. Hur det sedan blir till hösten återstår att se.

Tisdag 8 maj

Carina har varit hos Britt från i morse. Jag åker dit vid 11-tiden, och med undantag för bokade spelningar i tre timmar är jag hos Britt till 20.45. Hon har då och då trötthetsperioder, klagar inte att hon har ont någonstans men är väldigt svag. Hon har gått ner i vikt drygt åtta kilo vilket är bra, men behöver gå ner ytterligare. Man har börjat prata om hemgång för henne med tanken att AHS kan fortsätta med furixbehandlingen och att hon är medicinskt färdigbehandlad och att man inte kan sätta in livsuppehållande åtgärder om sådan situation skulle uppstå. Britt vill få vara hemma livet ut och jag och övriga familjen får göra vårt bästa av en tid som förhoppningsvis blir lång och utan smärtor.

Natten mot lördag 5 maj

Oro och förtvivlan! Britt med ambulans kl.01 i natt till lassa. Trots inhalation svårt med andningen.

Lördag 28 apr.

Ständig oro för Britt.Jag har lång tid vägrat inse vad som faktiskt kan hända med henne.
Många kvällar har jag upplevt hopplöshet då hon p.g.a. medicin varit omtöcknad, virrig och
svårnåelig.Hon har ökat mycket i vikt p.g.a. vätskan i kroppen, ser då jag tömmer vätskepåsarna
att utflödet minskar. Allt beror på hjärtsvikten som ökat.Hon har svårigheter med att ta sej upp ur
fåtöljen,får hjälpa henne.Har svårt att gå med rollatorn då hon har dåligt med balansen och väldig
kraftlös.Får till och från mata henne då hennes familjära tremorskakningar är som värst.
Mitt ansvar för hennes mediciner och intag av dem är ett måste.
I allt det tunga är jag lycklig över våra barns hjälp och omsorg, och för närvarande är Britt aldrig
lämnad ensam. AHS går här varje dag med olika insatser och ger oss en viss trygghet. Larmet som
hon har , har inte behövt användas.
Hoppas nu att natten ska vara lugn, många nätter har varit mycket oroliga med inhalationer och
annat.

Lördag 21 apr.

Hade en underbart härlig stund med kören i går. Sådana stunder finns bara musik,sång och glädje, privatlivet om än tungt ibland blir gömt undan. Britts läkare har också uppmanat mej att fortsätta med mina sång-och musikengagemang som motpol till det känsliga engagemanget för Britt.
Får också mycken styrka av våra barn som ger oss så mycket av sin tid och kärlek.
Britt är trots sin jobbiga situation otroligt stark vilket är glädjande. Hur roligt kan det vara att tvingas ha kateter resten av livet, att ha kol och ha benen uppsvällda av vätska liksom kroppen i övrigt? Men hon bär allt med gott mod och ser framåt med tillförsikt.

Söndag 8 april

Påskdagen och min födelsedag.Jag har helt ignorerat detta med att bli ett år äldre.Försöker däremot inbilla mej själv att jag bara är en pigg pensionär på 50++!! Ändå blev det många besökande med blommor o presenter, telef.gratulationer och facebookdito. Det är med ödmjukhet jag noterar att så
många bryr sej om min enkla person, och med tacksamhet att jag äger så stor vänskap!

Söndag 18 mars.

Väcktes 02.20 av att Britt ropade sittande omtöcknad i rumsfåtöljen.Ville att jag skulle kalla på ambulans! Jag förskräckt frågade om hon hade ont någonstans.Det hade hon inte! Jag ringde AHS, och genast kom sköterskan Daniel som hjälpte mej lugna Britt.Vi kunde så småningom lägga oss igen.
Allt fungerade fram till kl.16 då hon åter ville ha ambulans till akuten! Kallade återigen på AHS som genast kom.Britt virrig men inte ont någonstans. Efter många om och men ordnades med ambulans av AHS-sköterskan.Den hämtade henne 16.45. Jag skulle ju inte fått nå´n ambulans då inga akuta saker kunnat anges. Jag tog bilen och höll efter.Vi fick tillsammans med våra döttrar vänta till kl.23 innan en läkare infann sej.Konstaterades urininfektion, övriga prover bra. Läkaren ville lägga in Britt för observation till i morgon, men Britt vidhöll att hon skulle hem. Hon fick skriva på att det skedde på egen risk och mot läkarens ordination. Så det blev så, vi åkte hem,fikade med flickorna och hjälptes åt med Britts sänggående. Själv kom jag i säng 01.30. ,väcktes sadan 05.30 då hon behövde inhalation.
Ett mycket oroligt och tröttsamt dygn!!

Fredag 16 mars.

En händelserik vecka. Britt fick insatt kateter i måndags.Måste ha sådan livet ut,och jag har fått lära mej att tömma och byta påse.Uppskattade spelningar tisdag o torsdag samt trevligt uppträdande med min kör på Ersboda FH i onsdags. I övrigt allt lugnt med alla omkring och Britt mår bra.Vad mer kan man begära?

Lördag 3 mars

Ibland drabbas man av negativa tankar kring sin egen litenhet och den egna (o)förmågan. Samtidigt gå med mask,inte visa. Men det blir svårt då känslan av att inte räcka till blir ett problem. Arbetet kring Britt är tidskrävande,men det gör jag med största glädje , empati och skyldighet.Kommer aldrig backa från den kära delen! Det är annat i kringvärlden, där min oförmåga att inte räcka till och inte ha förmåga till hjälp, som betungar.
Dagen har varit fin med strålande sol,och Britt har suttit ute på balkongen. Jag har haft tvättdag och renbäddning på schemat.Bjöd henne på pannkaka med sylt o grädde till middag.

lördag 25 feb.

Veckan har varit fri från oroliga inslag, tvärtom med väldigt roliga händelser. Som i torsdags som började med att Fredrik åkte till bilbesiktningen med min bil och fick u.a! Det var ju skönt.
Sedan ville Britt åka till Klädhuset för att köpa nya byxor! Jag blev glad över att hon kände sej så pigg. Rullstolen togs fram, packade in den och henne i bilen och sedan iväg. Det blev två par byxor köpta.
Sedan förbi hemma så hon fick göra toalettbesök och sedan tillbaka till bilen för att även göra en tur till ÖB där hon skulle köpa ny vaxduk. En massa ihopsättningar och packande av rullstolen men huvudsaken att Britt var på topp! Vi upplevde en väldigt fin dag, och Britt kunde äntligen få lite frisk luft.
En fin dag även i dag. Vi hade bjudit hit Elisabeth o Carro till middag, men fick återbud i morse då Carro fått magsjuka. Då sedan Fredrik o Carmen kom förbi bjöd vi i stället dom på middag, bestående av pizza som vi gemensamt beställer och som Fredrik och jag sedan hämtar.Det blev en trevlig och god middag och Fredrik o jag fick oss även gott öl därtill! Som sagt , en mycket fin och bra vecka!

Fredag 17 feb.

En enligt vår synpunkt väldigt bra vecka! Britt bra i magen och piggare än på länge.Hon var i torsdags kallad till sin "guru" prof.Ove J. på lassa., som gav henne fina utlåtanden över hennes sjuksituation. Han berättade att han tvingas överlåta patienter till vårdcentralerna men att han ska behålla henne. Detta gör henne mycket glad. Hon har i alla år haft största förtroende för honom. Jag blev också förvånad då han uppmanade mej att fortsätta med mitt spelande och min kör för att jag ska orka!
I går spelade jag på Tomtebo där min käre måg Sven-Erik är. En stund med både förtvivlan och glädje!
Förtvivlan naturligtvis över hans situation. Då han kom hejade jag på honom utan att han med en min eller svar bevärdigade mej.Då vi efter vårt program tog på oss ytterkläderna iakttog han oss hela tiden. Då jag därefter gick till honom och sa "hej då Sven-Erik" lyste plötsligt hans ansikte upp i ett brett leende och han sa "hej då" ! I min hjälplöshet fick jag en varm känsla av hans igenkännande för ett ögonblick!!
Jag blev mycket glad!!
I dag har jag haft en fin och glad övning med kören. Glädje också över att en körmedlem som tidigare i veckan fått besked om att hon fått tillbaka sin cancer fått nytt utlåtande att detta var fel.

Fredag 10 feb.

En dag av glädje! Britt hem från lassa pigg och glad. Hennes pace-maker som spökat hade gjort att hennes puls varit 30 och inte normalt på 70. Detta sammantaget med urinvägsinf. hade orsakat hennes ork och beteende som varit så oroande och känts så hopplöst. Nu ser vi allt ljust igen då hon återfått sitt normala beteende efter gjorda justeringar av p-m. och insatt medicin mot urinvägsinf!
Jag har haft en härlig körövning som också gjort mej glad.
Glädje också över våra barns varma omtankar och hjälp.De ombesörjde hämtning av Britt medan jag var på kören samt städning av vår lägenhet! Vi är stolta över våra barns (och barnbarns) omtankar!

Onsdag 8 feb.

Britt åkte in med ambulans till lassa efter kontakt med hjärtcentra som beordrade henne till detta.
Hon hade inte kissat på länge och hade ont i bröst och rygg. Dessutom väldigt trött och kraftlös.
Via akuten blev hon inlagd på Kardiologen. Därifrån ringde hon mej och berättade vad som gjorts.
Jag hade ju fått hennes stränga order att stanna hemma och tvätta kläder eftersom vi hade tvättdag i dag. 
Jag blev klar kl.17 och då åkte jag direkt till henne. Man hade konstaterat att hennes pace-maker inte fungerade som den skulle så detta blev åtgärdat. Även konstaterades att hon hade urinvägsinflamation och satt in antibiotika för detta. Jag frågade om hon även fått Heracillin som hon ska ha tre ggr.per dag livet ut mot bakterien som höll på att ta hennes liv och fortfarande finns i kroppen. Dom hade bytt ut Heracillinet mot annan antibiotika riktad mot urinvägsinf. vilket jag ifrågasatte. Efter konsultation med expertisen fick jag helt rätt, Heracillinet får inte tas bort,den är livsviktig för Britt och hon fick den per omgående! Så hon har nu två olika antibiotika. Jag fruktar vad som skulle ha hänt om jag inte varit så observant. Britt redan betydligt piggare, möjligen beroende på att pace-makern nu fungerar som den ska. Döttrarna var sedan till henne efter att jag gått, och Britt ringde och sa godnatt vid halv tio, glad och lättad.

Lördag 4 feb.

Mycket orolig för Britt.Hon har sovit mycket. Vi hade sett fram mot en middag med pommes,en god köttbit och sås.Då jag höll på med anrättningen ville hon också att jag skulle göra en blomkålssås.
Jag skar upp på hennes tallrik men hon kunde då inte äta själv. Jag försökte då att mata henne men det blev bara några tuggor innan hon sa stopp och ville inte ha mer.Detta trots att hon längtade efter denna middag tidigare. Hon är väl medveten om allt och tycker synd om mej! Jaja, jag slänger allt i soporna och diskar bort medan hon sitter vid TV:n. Jag åt ingenting heller,blev bara orolig.
Nu vill hon ha kaffe så jag får fixa det. Men är orolig.

Torsdag 2 feb.

Britt har varit lite hängig några dagar, tror själv att det är en släng av förkylning. Men betydligt piggare nu och åt bra till middag. Jag har varit och spelat med mina sångdamer på ett äldreboende i dag. Vi välkomnades verkligen med glädje! Har nu iordningställt noter och material inför morgondagens körövning. Jag satsar nu på vår och sommarsånger redan! Repetition av vissa samt något nytt.

Onsdag 25 jan.

En tuff dag! Britt tog en ny medicin i gårkväll som gjorde henne väldigt dålig vilket medförde att vi fick vara uppe till halv tre i natt. Morgonritualerna måste följas och jag kunde nästan inte röra mej på grund av ett ordentligt ryggskott. Ringde så småningom Fredrik och bad honom komma för att åka till COOP och köpa mjölk och lite annat åt oss. Han och Carmen var snälla och kom omedelbart och hjälpte oss. Känns tryggt att få känna säkerhet om hjälp då det krisar sej! Vi är tacksamma för det.
Nu har det mesta gått över och Britt vägrar att i fortsättningen ta den nya medicinen.
Det blir ändå sen kväll innan sänggående innan kvällsmediciner och inhalation tagits.

Söndag 22 jan.

Länge sedan nu. Har varit oroligt med Britt mer än vanligt. Hon har haft svårt med kisseriet och det har varit mycket oroande. Problemet då hon var nära att lämna oss och läkarna ringde efter mej mitt i natten och hade dömt ut hennes mojligheter var just detta att hjärtat hennes var för svagt att få njurarna att pressa ut vätskan. Så oron har varit stor! Men som ett nytt under har hon fått tillbaka funktionen igen!
I övrigt har dagarna förflutit enligt tvingande rutiner, men också med inslag av besök av barn o barnbarn samt goda vänner, och i tisdags var vi och klippte oss. Britt fungerar nu som tidigare men har perioder då hon inte orkar, behöver lägga sej och vila.
Jag kunde ändå starta upp körövningarna igen i fredags.Det var mycket trevligt och jag kunde för en stund slappna och hänge mej åt annat. Två besök varje vecka på Hudkliniken för fotbehandling som vanligt. Hoppas att det lyckas för "Backsvalorna" att hitta ny ledare då jag inte har tid med dom.
Vill nu att vi får tillbaka solen,det gråa täcket vi haft så länge är så tråkigt.

Tisdag 10 jan.

Har tagit vissa beslut. Jag slutar med kören "Backsvalorna", fortsätter med "Protonerna",
fortsätter också spela med sånggruppen t.v.
Har hjälpt Carro då hon behöver studiemedel, hon är mycket duktig och jag har stor tro på henne.

Tisdag 10 jan.

Jag är glad att jul och nyårshelgen fått vara lugn och utan oroligheter. En fin julaftonsmiddag hos
Sandra o Jonas med väldigt innehållsrikt och gott julbord. Britt o jag blev både hämtade och hemkörda av Jonas. Tomten gav oss julklappar då vi kom hem. Britt pigg och glad över en fin kväll.
Nyåret var vi hemma . TV:n på , och vi skålade in det nya året till raketer och smällare som vi hör och ser där utanför.Fyrverkerier över hela sta´n.
Britt äter som hon ska och allt är lugnt,frånsett en liten förkylning strax före jul. Jag har hela tiden haft mina besök på hudkliniken, två gånger i veckan.