Onsdag 16 maj

Britt kom ju hem från lassa den 10:de och sedan har det succesivt blivit allt oroande med henne.
På lassa kunde man inte göra annat än få igång vätskeavrinningen, då man uppnått förbättring och med därav följande viktminskning på åtta kilo blev det hemgång för fortsatt behandling via AHS. Problemet som sedan uppstod berodde på deras annorlunda metod.Lika medicinering dock.
Britts vätskeavrinning blev allt mindre för att nästan avstanna. I måndags blev Britt sängliggande,kraftlös,trött och med värkande kropp samt virrigt prat. AHS tog prover som visade stor nedsättning av hennes njurfunktion. Läkaren var hit och redogjorde för tänkta åtgärder och med respekt för Britts önskemål att få vara hemma oavsett konsekvenser.Stor oro inom familjen för att vi skulle förlora henne. Men i går övergick AHS till lassas metod vilket genast visade sej positivt. Nu flödar hon bra,och har i eftermiddag kunnat börja äta samt har hon fått igång magen. Ser allt mer positivt ut!
Carina ligger nu över här andra natten, hon och Elisabeth gör ett fenomenalt jobb hela dagarna här.
Jag kunde göra körens sista konsert för säsongen på Ersboda FH i dag, och därmed går kören till sommaruppehåll. Hur det sedan blir till hösten återstår att se.

Tisdag 8 maj

Carina har varit hos Britt från i morse. Jag åker dit vid 11-tiden, och med undantag för bokade spelningar i tre timmar är jag hos Britt till 20.45. Hon har då och då trötthetsperioder, klagar inte att hon har ont någonstans men är väldigt svag. Hon har gått ner i vikt drygt åtta kilo vilket är bra, men behöver gå ner ytterligare. Man har börjat prata om hemgång för henne med tanken att AHS kan fortsätta med furixbehandlingen och att hon är medicinskt färdigbehandlad och att man inte kan sätta in livsuppehållande åtgärder om sådan situation skulle uppstå. Britt vill få vara hemma livet ut och jag och övriga familjen får göra vårt bästa av en tid som förhoppningsvis blir lång och utan smärtor.

Natten mot lördag 5 maj

Oro och förtvivlan! Britt med ambulans kl.01 i natt till lassa. Trots inhalation svårt med andningen.

Lördag 28 apr.

Ständig oro för Britt.Jag har lång tid vägrat inse vad som faktiskt kan hända med henne.
Många kvällar har jag upplevt hopplöshet då hon p.g.a. medicin varit omtöcknad, virrig och
svårnåelig.Hon har ökat mycket i vikt p.g.a. vätskan i kroppen, ser då jag tömmer vätskepåsarna
att utflödet minskar. Allt beror på hjärtsvikten som ökat.Hon har svårigheter med att ta sej upp ur
fåtöljen,får hjälpa henne.Har svårt att gå med rollatorn då hon har dåligt med balansen och väldig
kraftlös.Får till och från mata henne då hennes familjära tremorskakningar är som värst.
Mitt ansvar för hennes mediciner och intag av dem är ett måste.
I allt det tunga är jag lycklig över våra barns hjälp och omsorg, och för närvarande är Britt aldrig
lämnad ensam. AHS går här varje dag med olika insatser och ger oss en viss trygghet. Larmet som
hon har , har inte behövt användas.
Hoppas nu att natten ska vara lugn, många nätter har varit mycket oroliga med inhalationer och
annat.

Lördag 21 apr.

Hade en underbart härlig stund med kören i går. Sådana stunder finns bara musik,sång och glädje, privatlivet om än tungt ibland blir gömt undan. Britts läkare har också uppmanat mej att fortsätta med mina sång-och musikengagemang som motpol till det känsliga engagemanget för Britt.
Får också mycken styrka av våra barn som ger oss så mycket av sin tid och kärlek.
Britt är trots sin jobbiga situation otroligt stark vilket är glädjande. Hur roligt kan det vara att tvingas ha kateter resten av livet, att ha kol och ha benen uppsvällda av vätska liksom kroppen i övrigt? Men hon bär allt med gott mod och ser framåt med tillförsikt.

Söndag 8 april

Påskdagen och min födelsedag.Jag har helt ignorerat detta med att bli ett år äldre.Försöker däremot inbilla mej själv att jag bara är en pigg pensionär på 50++!! Ändå blev det många besökande med blommor o presenter, telef.gratulationer och facebookdito. Det är med ödmjukhet jag noterar att så
många bryr sej om min enkla person, och med tacksamhet att jag äger så stor vänskap!

Söndag 18 mars.

Väcktes 02.20 av att Britt ropade sittande omtöcknad i rumsfåtöljen.Ville att jag skulle kalla på ambulans! Jag förskräckt frågade om hon hade ont någonstans.Det hade hon inte! Jag ringde AHS, och genast kom sköterskan Daniel som hjälpte mej lugna Britt.Vi kunde så småningom lägga oss igen.
Allt fungerade fram till kl.16 då hon åter ville ha ambulans till akuten! Kallade återigen på AHS som genast kom.Britt virrig men inte ont någonstans. Efter många om och men ordnades med ambulans av AHS-sköterskan.Den hämtade henne 16.45. Jag skulle ju inte fått nå´n ambulans då inga akuta saker kunnat anges. Jag tog bilen och höll efter.Vi fick tillsammans med våra döttrar vänta till kl.23 innan en läkare infann sej.Konstaterades urininfektion, övriga prover bra. Läkaren ville lägga in Britt för observation till i morgon, men Britt vidhöll att hon skulle hem. Hon fick skriva på att det skedde på egen risk och mot läkarens ordination. Så det blev så, vi åkte hem,fikade med flickorna och hjälptes åt med Britts sänggående. Själv kom jag i säng 01.30. ,väcktes sadan 05.30 då hon behövde inhalation.
Ett mycket oroligt och tröttsamt dygn!!