Ständig oro för Britt.Jag har lång tid vägrat inse vad som faktiskt kan hända med henne.
Många kvällar har jag upplevt hopplöshet då hon p.g.a. medicin varit omtöcknad, virrig och
svårnåelig.Hon har ökat mycket i vikt p.g.a. vätskan i kroppen, ser då jag tömmer vätskepåsarna
att utflödet minskar. Allt beror på hjärtsvikten som ökat.Hon har svårigheter med att ta sej upp ur
fåtöljen,får hjälpa henne.Har svårt att gå med rollatorn då hon har dåligt med balansen och väldig
kraftlös.Får till och från mata henne då hennes familjära tremorskakningar är som värst.
Mitt ansvar för hennes mediciner och intag av dem är ett måste.
I allt det tunga är jag lycklig över våra barns hjälp och omsorg, och för närvarande är Britt aldrig
lämnad ensam. AHS går här varje dag med olika insatser och ger oss en viss trygghet. Larmet som
hon har , har inte behövt användas.
Hoppas nu att natten ska vara lugn, många nätter har varit mycket oroliga med inhalationer och
annat.
2 kommentarer:
Pappa, lilla pappa!
Från tidig morgon till.. ja, fram till nästa morgon, så bär du en nästan omänsklig börda nu. Den ständiga oron, dagar och nätter som du måste hjälpa henne, knappt någon sömn, och sorgen som måste hållas undan... ja, pappa, jag kan bara göra som jag gör varje varje kväll nu... ber till Gud att han ska ge dig all den styrka du behöver.
Hoppas att du/ni får några timmars sömn inatt.. ni behöver det så väl båda två.
Å du vet att det är bara att ringa när som helst.. vi barn går ju bredvid dig/er.
Varm kram Elisabeth
Kan bara instämma med det som syrran skrivit. Kramar Cia
Skicka en kommentar