Mycket orolig för Britt.Hon har sovit mycket. Vi hade sett fram mot en middag med pommes,en god köttbit och sås.Då jag höll på med anrättningen ville hon också att jag skulle göra en blomkålssås.
Jag skar upp på hennes tallrik men hon kunde då inte äta själv. Jag försökte då att mata henne men det blev bara några tuggor innan hon sa stopp och ville inte ha mer.Detta trots att hon längtade efter denna middag tidigare. Hon är väl medveten om allt och tycker synd om mej! Jaja, jag slänger allt i soporna och diskar bort medan hon sitter vid TV:n. Jag åt ingenting heller,blev bara orolig.
Nu vill hon ha kaffe så jag får fixa det. Men är orolig.
1 kommentar:
Pappa, pappa! Jag förstår din oro, och jag förstår hur du får kämpa på nu. Det finns så mycket som jag skulle vilja skriva, men det får räcka med att skriva att du är en stor förebild för mig vad gäller att stå stark i din omtanke och kärlek för mamma. Tack pappa, för att du är den du är!
Hälsa mamma så gott... och jag hoppas av hela mitt hjärta att ni får sova gott inatt.
Varm kram/Elisabeth
Skicka en kommentar